Sista kvällen sov jag på ett litet pensionat i Pedrouzo. Vi var bara 9 personer där, så det var lugnt och skönt. Vi gick ut och åt tillsammans eftersom det var sista kvällen och efteråt satt vi i samlings-rummet och pratade om allt vi varit med om. Vi var 5 som hade gått hela vägen från St Jean Pied de Port. Jag, 2 koreanska tjejer och ett par från Tyskland. En av de koreanska tjejerna hade sin fiol med sig så vi bad henne spela något. Hon spelade först några sagolikt vackra låtar från sitt hemland och sedan spelade hon "Bridge över troubled water" .Någon började sjunga lite trevande och sedan stämde alla in...då kom det en liten tår😪...Det var så fint på något sätt...och Caminon är ju en "Bridge över troubled water". Vi är från olika länder, med olika kulturer och det finns en språkbarriär och kulturbarriär mellan många av oss men på något sätt förstår vi alltid varandra och hjälper och stöttar varandra. Morgonen var dimmig, både från morgondimma och rök som låg kvar från brasorna igår kväll när de firade San Juan. Som jag berättade igår eldar de gamla saker de vill bli av med, det kan vara gamla möbler o annat bråte. Det luktade hemskt😜 . Jag tog det lugnt eftersom jag bara hade 20 km att gå och kom fram till Santiago vid 12. Det tog sedan gott och väl en timme att komma fram till Katedralen och sedan mer än 1 timme i kö för att få pilgrimsbeviset. Pilgrimsmässan är kl 12.00 så jag hann inte vara med på den idag, men jag ska dit i morgon. Tyvärr är katedralen under restaurering, så mässan hålls inte där och då kan jag inte få se det stora rökelsekaret svingas över oss, som jag hade sett fram emot...men man kan inte få allt här i världen. En annan sak som gjorde mig lite besviken är att jag inte har gått 800 km - "bara" 779 km🤥. Jag har visserligen hört att den inte är EXAKT 800, och det skiljer bara 2,1 mil, men ändå. Jag får väl se till att gå ihop 21 km här i staden i morgon 😉. När jag kom fram kände jag mig naturligtvis stolt och glad men också väldigt vemodig. Det finns en stor öppen plats framför katedralen där massor av pilgrimer slår sig ner på marken och känner lite vördnad och gemenskap. En del som gör det i religiöst syfte ber naturligtvis....en del kramar varandra och gråter. Jag satte mig också där en stund innan jag letade upp mitt hotell. Nu ligger jag i sängen och äter körsbär och känner oerhörd tacksamhet för att jag har fått uppleva det här och för att kroppen höll. I morgon ska jag äta en riktig lyxmiddag för att fira och så ska jag titta runt i staden lite. Här finns en hel del gamla byggnader och ett pilgrims-museum. Jag är också väldigt tacksam för att ni har följt mig på bloggen . Det har varit roligt att skriva och bloggen blir min dagbok som jag kan titta tillbaka i för att minnas. Den största behållningen på de här 5 veckornas vandring har i alla fall varit naturupplevelserna. Kram till alla och Tack🤗❤❤❤
Disig/rökig morgon.
Ett vackert hus ...
...och en vacker hortensia.
Sista upploppet 😅😂.
Pilgrimer har visst också lite svårt o sköta sig..😅..
Långt borta syns Santiago med katedralen till höger.
En skylt i början på staden. Pilgrimer har hängt band och sjalar och alla möjliga saker där .
..och så den riktiga Santiago-skylten. Det tas många selfiesar där .
Katedralen i Santiago. Jag ska ta mer bilder på den i morgon.
Mitt pilgrims-certifikat.
En del av mina stämplar....
..och resten av stämplarna.
5 kommentarer | Skriv en kommentar | Kommentarer RSS