Sitter och äter frukost efter en god natts sömn och funderar på vad jag varit med om de tre veckor som gått sedan starten. 

Det har varit oerhört jobbigt emellanåt både psykiskt och fysiskt, men känslan när man har klarat av en riktigt jobbig dag överväger det negativa. Det är " back to basics",  det är jag mot naturen...eller oftast MED naturen.

 När jag står i en blöt myr och försöker välja rätt tuva att hoppa till med myggen surrande runt huvudet och svetten klibbande mot kroppen, eller med stigande oro försöker navigera mig fram i tjock dimma uppe på fjället känns det som att naturen är emot mig, men när jag får ta friskt kallt vatten ur en bäck, får hålla i mig i gren för att inte tappa balansen, får använda träden till att torka mina våta kläder eller tältet, får se alla dessa vackra blommor , de fantastiska vyerna , höra fågelsång som jag aldrig förr har hört och somna till bruset av en fors....då är naturen verkligen med mig.

I efterhand kan jag uppskatta både det negativa och det positiva. Jag har sett eller lärt mig något nytt hela tiden...inte minst om mig själv. Jag ville testa mina gränser och det får jag verkligen. Jag känner stolthet varje kväll jag kryper ner i sovsäcken för " jag fixade det i dag också" och jag ångrar inte att jag har antagit den här utmaningen.

Nu blir det nya utmaningar....man vet aldrig vad dagen har att erbjuda. 

Vi hörs när jag kommer  till Gäddede på fredag eller lördag. Kram 🤗❤